Vad gör man om man är rädd för att gå till tandläkaren? Om tandköttet blöder ibland – vad beror det på? Hur blir man av med dålig andedräkt?

I det här kapitlet får du information om de vanligaste problemen som kan uppstå i munnen vad man kan göra åt dem.

Ilningar

Ilningar och isningar i tänderna är oftast ofarligt, men nog så irriterande. Orsakerna kan vara flera.

Ilar det i en tand när du äter något kallt eller dricker något varmt kan det bero på att du slarvat med munhygienen, att dina tänder är överbelastade eller att du borstat för intensivt. Hela tanden kan drabbas av ilningar, men tandhalsarna brukar vara extra utsatta eftersom det där inte finns någon skyddande emalj.

Vissa tandkrämer sägs ha effekt mot ilningar. Det beror på att de hjälper till att plugga igen de små kanalerna på rotytan. Inga omfattande vetenskapliga bevis finns för att det verkligen fungerar, men det skadar inte att prova. En del människor upplever att det blir bättre. Som hjälp mot ilande tandhalsar kan tandläkaren i vissa fall lägga på ett tätande medel eller fluorbehandla de känsliga ytorna.

Hål och trasiga fyllningar

Ilningar kan också bero på att du har ett hål. Om det ilar under en lång tid bör du gå till tandläkaren för att kontrollera. Ibland kan det röra sig om att du måste byta ut en fyllning som kanske läcker.

Skadad pulpa

Vid enstaka tillfällen kan ilningar bero på att pulpan är skadad och då måste tanden kanske rotbehandlas.

Svullnad och ömhet

Svullnad och ömhet i munhålan är ett tecken på att något inte står rätt till. Det kan röra sig om en infektion eller en skada.

En vanlig orsak till svullnad är rotspetsinfektion. Detta behandlas vanligvis med rotfyllning. Visdomständer, oftast de i underkäken, som är på väg upp kan också orsaka svullnad. Kolla även in Blödande tandkött.

Matresterna som ligger kvar mellan tänderna kan ibland orsaka infektion i tandköttet. Bakterier – en vanlig orsak
Bakterier och matrester kan orsaka infektion i tandköttsfickorna. Symptomen kan då vara svullnad, ömhet, rodnad och smärta. Detta kan tandläkaren eller tandhygienisten ofta avhjälpa med rengöring och spolning.

Kontakta din tandläkare, även om svullnaden går över. Det är nämligen vanligt att problemet kvarstår, trots att symptomen försvunnit!

Tandvärk

Tandvärk kan bero på att tandens emalj är skadad och därför inte längre skyddar pulpan – tandens inre. Anledningen kan också vara att pulpan blivit inflammerad.

Kontakta din tandläkare om du får tandvärk. Även om den först dyker upp och sedan försvinner. Problemen kan förvärras om du inte får hjälp i tid.

Emaljskada

Emaljen är kroppens hårdaste vävnad. Det skyddar dentinet (tandbenet) och pulpan. I dentinet finns en mängd vätskefyllda kanaler som förgrenar sig från pulpan till dentinets ytskikt, strax under emaljen.

Emaljen är kroppens hårdaste vävnad. Den skyddar dentinet. Är emaljen skadad blottas kanalernas mynningar. Då kan du uppleva ilningar och isningar i tanden. Smärtan förvärras ofta av om tanden utsätts för kyla. Det beror på att vätskan i kanalerna rör sig och trycker på nerverna i pulpan.

Symptom

Smärtan håller oftast i sig någon minut. Utan behandling återkommer värken allt oftare men med tiden kan känsligheten för kyla försvinna. Risken för att pulpan har dött är då stor och en djupare infektion kan sprida sig ner i rotkanalerna. En rotfyllning kan många gånger rädda tanden.

Behandling

Tandläkaren reparerar emaljskadan. På så sätt upphör vätskeströmmarna i dentinet och smärtan försvinner.

Inflammation i pulpan

Inflammation i tandens pulpa kallas för pulpit. Det skapar ett tryck i pulpan som ger tandvärk. Vid lindrigare former av pulpit uppstår smärtan när tanden utsätts för värme eller kyla. Ofta får du också ont när du äter. Vid svårare pulpit återkommer värken oberoende av yttre påverkan.

Symptom

Smärtan upplevs ofta som molande och pulserande. Den kan också vara väldigt intensiv. Om pulpiten inte behandlas upphör smärtan efter ett tag. Det beror på att kroppen försöker göra sig av med bakterierna genom att bilda var. Det kan vara farligt att inte behandla varbildningen, eftersom den kan sprida sig till andra delar av ansiktet.

Behandling

Inflammationen gör att blodcirkulationen i pulpan är dålig. Lokalbedövning som lindrar smärta lokalt påverkar inte den här typen av inflammation. Vanliga värktabletter kan däremot hjälpa. Antingen dras tanden ut, eller så rensas bakterierna bort från pulpan.

Blödande tandkött

Det är inte bara tänderna som behöver skötas om. Även tandköttet behöver omvårdnad. Ett blödande tandkött tyder på inflammation. Det kan också vara ett tecken på begynnande tandlossning.

Det mest effektiva sättet att förebygga eller bota blödande tandkött är att vara noggrann med munhygienen. Tandborste och tandtråd är de bästa och skonsammaste hjälpmedlen för detta.

Inflammation

Tandköttet kan ibland blöda lite lätt vid rengöring. Detta betyder att du fått en inflammation. Den vanligaste orsaken till det är att bakterier har fått sitta för länge på tänderna eller i tandköttsfickorna runt tänderna.

Förebygg blödande tandkött

Inflammation förebyggs med hjälp av ordentlig och daglig rengöring. Tandborsten är en bra start, men tandtråd eller tandstickor är faktiskt ännu viktigare! De ytor som tandborsten når är nämligen nästintill självrengörande, medan mellanrummen inte är det. På så vis minskar du risken för inflammation i tandköttet och tandlossning.

Behandling

Det finns bakteriedödande medel för munbruk. Dessa används ofta under en begränsad tid, till exempel efter operationer i munnen. Det botar dock inte orsaken till det blödande tandköttet. Med rätt teknik på rengöringen, tandborstning och tandtråd eller tandstickor, läker inflammationen normalt ut på någon vecka. Om den inte gör det ska du kontakta din tandläkare.

Läs mer om munhygien

Tandlossning

Tandlossning (parodontit) är ett angrepp på tandens fäste. Det kan visa sig genom blödande och svullet tandkött. Undersökningar visar att majoriteten av svenska 50-åringar har parodontit i någon grad. 15 procent av alla vuxna har allvarlig parodontit. 13 procent av de som passerat 65 år har inga tänder kvar alls!

Behandling

Om tandlossningen sprider sig så att tänderna blir långhalsade och lösa finns det en risk för att de till slut ramlar ut. För att motverka detta kan tandläkaren ibland rekommendera en operation.Vid en operation skärs det inflammerade tandköttet bort. En ordentlig rensning runt tänderna görs också.

Förhoppningsvis blir tandköttet friskt igen. Tändernas livslängd blir sannolikt längre, men sjukdomen kan dessvärre vara kvar eller komma tillbaka.

Tandsten

Tandsten bildas av plack, det vill säga den beläggning som lägger sig på dina tänder.

Plack som får sitta kvar på tänderna förenas med kalksalter som finns i din saliv. Blandningen hårdnar och bildar det som kallas för tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg. Förebygg genom att borsta.

På sikt kan plack och tandsten orsaka både karies och tandlossning. Om du rengör tänderna noga både morgon och kväll hinner placken inte fastna. Så minskar du risken för eventuella problem på ett enkelt sätt!

Salivsten och serumsten

Det finns två olika sorters tandsten: salivsten och serumsten.

Salivsten bildas nära de stora spottkörtlarna. Det är vanligt att salivsten sitter på insidan av framtänderna i underkäken. Den här typen av tandsten är först grynig med en vitaktig färg. Så småningom blir den hårdare och mörkare i färgen. Om du tittar i munnen med hjälp av en spegel kan du ibland se den.

Serumsten bildas i tandköttsfickorna och kan orsaka inflammation i tandköttsfickorna. Den är vanligtvis hårdare än salivsten och har en mörkbrun färgton. Serumsten fastnar ofta i små öar som sitter fast på tandens yta.

Behandling

Om du borstar tänderna noggrant och går på regelbundna besök hos tandläkare och/eller tandhygienist minskar du risken för tandsten. Det är viktigt att tandsten tas bort i tid eftersom den kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning.

När placken blivit tandsten täcker den ibland tandköttskanten och du får svårt att hålla rent där. Den inflammation som kan uppstå luckrar upp tandköttet och kan bidra till att tandköttsfickorna blir djupare. Där kan sedan bakterierna sprida sig. Bakterierna angriper käkbenet och förstör fästet för tänderna. Så småningom kan det leda till tandlossning.

Tandvårdsrädsla

Var tionde svensk lider av tandvårdsrädsla, men idag kan tandvården erbjuda mycket hjälp och lindring för den som känner oro.

Det svåraste för den som är tandvårdsrädd är många gånger att ta kontakt med en tandläkare. Det kan vara bra att veta att många tandvårdsteam har som inriktning att hjälpa de som känner stor oro. Det viktigaste är först och främst att du som patient trivs och känner dig trygg hos din tandläkare.

Behandlingsalternativ

Som lindring och hjälp finns flera alternativ för den som är tandvårdsrädd. Tala först och främst med din tandläkare och berätta hur du känner. De flesta tandläkare har kontakt med specialister som kan hjälpa till med till exempel narkosbehandling. För de allra flesta behövs dock inte narkos, när väl den rätta tandläkaren dyker upp!

Det är viktigt att du får diskutera igenom dina alternativ. Narkos är som sagt ett, men det bör tilläggas att nedsövning inte är helt riskfritt. Andra, enklare och mer riskfria alternativ finns i form av medicinering före behandling, lustgas, lättnarkos, avslappning, akupunktur etc.

Ett tips är att börja med att beställa tid för undersökning. På så vis får du som är tandvårdsrädd en mjukstart, helt enkelt känna efter hur det känns.

Färgförändringar

Missfärgningar kan orsakas av mat och dryck. En skadad tand kan också skifta i färg.

Tandfärgen varierar från människa till människa. Tänderna mörknar också med åren. Mat och dryck påverkar dina tänders färg. Du har säkert hört att rödvin, kaffe och tobak kan orsaka missfärgningar. Om det rör sig om ytliga missfärgningar kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort dem med en noggrann putsning.

Färgämnen från mat och dryck kan också ge djupare missfärgningar. Då kan en blekning vara lösningen för att få tanden, eller tänderna, ljusa igen.

Olika färg på olika tänder

Olika delar på tanden har olika färg. Tandhalsen är till exempel ofta mer färgstark, och skären på framtänderna ljusare och många gånger blåtonade eller genomskinliga. Hörntänderna är oftast mer färgstarka än vad framtänderna är. Tuggytorna har vanligtvis mörka fåror i de naturliga sprickorna.

Skadade tänder

Färgförändringar kan bero på att pulpan inuti tanden skadats eller dött. En skadad tand kan skifta i färg och bli grå-brun. Efter en tid brukar tanden blekna och anta en mer gulaktig färg. Blekning kan vara ett sätt att få tanden ljus igen. Om tanden däremot ändrar färg ytterligare bör du uppsöka din tandläkare. Gamla lagningar kan ibland missfärgas. Missfärgningar kan även bero på karies – hål i tänderna.

Genetiska sjukdomar

Det finns genetiska sjukdomar som ger skador i emaljen av olika slag. Det innebär oftast att emaljen inte håller och faller av från dentinet. Ofta är dentinet därunder dessutom kraftigt missfärgat och skiftar i brun-svart.

Medfödda emaljskador

En del har medfödda skador på emaljen som brukar synas som en kritig, vit fläck. Dessa skador har oftast uppstått redan innan födseln, eller under amningen. En orsak till detta kan vara för mycket fluortillförsel via mamman eller senare till barnet. En annan kan vara sjukdom hos mamman eller barnet, till exempel näringsmässig obalans. Man vet också att vissa antibiotika (tetracykliner) ger emaljskador, om de ges till mamman eller barnet i ett tidigt skede.

Snarkning

En snarkskena (antiapnéskena) kan vara en lösning för den som lider av snarkning och/eller andningsuppehåll. För att kunna få en sådan behandling måste först en noggrann utredning göras. Behandlingen är ett samarbete mellan tandvård och sjukvård.

Skenan vidgar andningsvägarna

Snarkskenan är individuellt utformad. Den framställs efter ett avtryck av över- och underkäken. Med hjälp av snarkskenan lyfts underkäken fram. Det hindrar tungan att falla bakåt och på så vis skapas förutsättningar att ta bort eller lindra besvären. Kort sagt förhindrar snarkskenan andningsuppehåll och snarkning genom att vidga andningsvägarna när du sover.

Skötsel

Munhygienen är extra viktig för den som använder snarkskena. Tänk på att göra rent alla tandytor innan skenan sätts in för natten. Glöm inte att göra rent mellan tänderna med tandtråd eller tandstickor.

Sömnapné

Väldigt få människor erkänner inför sig själva och andra att snarkning är ett problem. Oftast beror det på att snarkning varit något man inte gärna talat med sin omgivning om.

Snarkning kan vara ett harmlöst tillstånd, men det kan också utvecklas till, eller vara ett symtom på, ett betydligt allvarligare tillstånd som kallas obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS).

Andningsuppehåll under sömn, så kallad sömnapné, finner man hos minst tio procent av dem som snarkar regelbundet. Andningsuppehåll som är minst tio sekunder långa räknas som apné. Ibland kan de vara upp till en minut, eller till och med längre. I svåra fall är påverkan på kroppen så stor att risken för allvarliga sjukdomar, framförallt hjärt- och kärlsjukdomar, ökar.

Ätstörningar

Regelbundna kräkningar under lång tid kan ge frätskador på emaljen. Ofta går det långsamt och känns inte, men skadorna kan bli omfattande.

Till sjukdomsbilden av ätstörningar, anorexi och bulimi, hör regelbundna kräkningar under lång tid. De sura uppstötningar som passerar munnen belastar tänderna och kan ge frätskador på emaljen. Omfattningen på dessa skador kan variera från mycket små till mer omfattande. Oftast är baksidan på överkäkens framtänder mest utsatta, eftersom denna yta träffas först av magsyran.

Hjälp när skadan är skedd

Med moderna tekniker och material kan tandläkaren ofta limma på tunna keramiska fasader. Behandlingen både bygger upp och skyddar tänderna i framtiden. Liknande skydd kan ibland utföras med komposit.

Att tänka på

Något du bör tänka på är att vänta en stund med att borsta tänderna efter att du kräkts. Magsyran luckrar nämligen upp emaljen, och borstar du medan tandytan är uppluckrat kan tänderna bli repiga. Skölj istället munnen med vatten, eventuellt med lite extra fluor i. Efter någon halvtimme har emaljen hårdnat igen och klarar av en tandborstning.

I övrigt bör tänderna borstas som vanligt, men använd en tandkräm med mindre slipmedel i, och glöm inte rengöring mellan tänderna med tandtråd eller liknande. Undvik frätande drycker, till exempel apelsinjuice. Om du dricker juice eller något liknande, skölj med vatten efteråt.

Många gnisslar/pressar tänder vilket kan förvärra slitaget. En bettskena kan behövas för att skydda tänderna.

Muntorrhet vanligt

Den som kräks ofta blir vanligen muntorr. Salivproduktionen blir lägre, på grund av en allmän uttorkning av kroppen. Behovet av syrliga födoämnen och drycker kan öka. Syrorna i dessa kan medföra att emaljen tunnas ut ännu mer.

Berätta för din tandläkare om din sjukdom. Han eller hon har tystnadsplikt på samma sätt som läkare, och kan hjälpa dig att förebygga framtida skador!

Före & efter behandling

Framtänder sett från insidan av munnen. Till vänster före behandling, med emaljen bortfrätt på grund av kräkningar under många år. Till höger efter behandling med keramiska skalkronor (skalfasader)
Samma fall som ovan, före och efter behandling.