window.dataLayer = window.dataLayer || []; function gtag(){dataLayer.push(arguments);} gtag('js', new Date()); gtag('config', 'UA-201586969-1', { 'anonymize_ip': true });

Tobak och munhälsa

Rökning och snusning är inte bara en ofräsch ovana som ger dålig andedräkt och missfärgade tänder. Det kan även vara direkt skadligt för mun, tänder och tandkött.


Rökning

Flera tusen skadliga ämnen finns i tobak. Ett femtiotal av dessa är eller misstänks vara cancerframkallande. Mängden kemikalier gör att rökning kan skada de flesta av kroppens organ, även tänderna och mjukvävnaderna i munnen.

Missfärgningar och dålig andedräkt
Rökningens skadeverkningar i munnen är lätta att se. Till de lindriga hör skadade missfärgade tänder, vitaktiga förändringar på tandköttet, irriterade slemhinnor och melaninpigmentering i slemhinnan. Rökning ger också dålig andedräkt – något som rökaren själv sällan känner, men nästan alltid omgivningen. En rökare har också svårare än en icke-rökare att uppfatta smaker och lukter.

Muncancer
Den allvarligaste skadan är muncancer. Det finns ett tydligt samband mellan cancerrisken och antalet cigaretter, antalet år som rökare och ålder vid rökdebut. Risken för cancer i munnen är särskilt stor om rökning kombineras med hög alkoholkonsumtion.

Tandlossning
Den som röker löper tre till fem gånger större risk än den som inte röker att drabbas av tandlossningssjukdomen parodontit. Trots den ökade risken har rökare mindre inflammation i tandköttet. Tandköttet blöder inte lika lätt, även när rökare har lika mycket plack som icke-rökaren. Det beror på att nikotinet har en sammandragande effekt på blodkärlen. En rökare kan alltså ha parodontit utan att märka det.


Snusning

Det finns 2500 olika kemiska ämnen i snus. Hos den som snusar syns tydliga spår i munnen med frilagda tandhalsar och missfärgade tänder. Snus har också tråkiga effekter på munslemhinnan, i form av veckade förhårdnader där prillan läggs. Förändringarna kan ha en färg som liknar den omgivande vävnadens, eller vara någonstans mellan vitgula och bruna. I de flesta fall försvinner de när man slutar snusa.

Nikotinstomatit
Stomatit betyder inflammation av munslemhinnan och är inte ovanligt hos snusare. Det är snusets innehåll av lut som fräter på munslemhinnan. Trots att snus innehåller nitrosaminer, som klassas som cancerframkallande, anses risken för cancer av det snus som används i Sverige och övriga nordiska länder vara liten. Det innebär dock inte att risken inte finns! Dessutom är risken för hjärt-kärlförändringar stor och även risken för att utveckla diabetes är högre hos snusare än icke-snusare.


När du bestämt dig för att sluta

Förmodligen är du en av alla dem som någon gång funderat på att sluta röka eller snusa. Något som är betydligt lättare sagt än gjort. Men det finns hjälp att få:

Hjälp att sluta röka »