window.dataLayer = window.dataLayer || []; function gtag(){dataLayer.push(arguments);} gtag('js', new Date()); gtag('config', 'UA-201586969-1', { 'anonymize_ip': true });

Krona

När tanden nästan är förlorad kan en krona ofta återställa funktion och utseende. Kronor går att tillverka i flera olika material.

Vanligast är att innerkärnan på en krona görs i ett mycket hållbart material, till exempel guld eller titan. De senaste årtiondena har även helkeramiska kronor börjat användas allt mer.


Hur går det till?

Kronor görs individuellt för varje patient. Tandläkaren behöver oftast ta ett avtryck av tanden som skall lagas. Med hjälp av avtrycket tillverkas en modell, och på den framställs sedan den starkare innerkärnan. Flera lager porslin bränns på innerkärnan, vilket ger kronan ett naturligt utseende och en naturlig form. Slutligen limmas kronan fast till tanden.


Stiftkronor

Ibland är tanden så skadad och kort att den inte kan bära en krona. Då kan tandläkaren förlänga tanden med ett stift, eller pelare som det också kallas. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På stiftet kan en krona sedan fästas. Stift görs ofta i en guldlegering men också i titan, komposit eller kolfiber.


Exempel

En tand med en stor, gammal amalgamfyllning. Det är nästan ingenting kvar av den ursprungliga tandkronan. Amalgamet har missfärgat de tunna tandväggarna. En krona med en stark innerkärna (guldlegering), täckt med flera lager av porslin, återställde utseende och funktion. Hållbarheten förväntas bli lång.
En krona träs över och limmas fast till resterna av den tidigare skadade tanden. Inne i kronan skymtas den starkare innerkärnan, som vanligtvis tillverkas i en guldlegering eller ett hårt keramiskt material.
Tyvärr en ganska vanlig syn i många munnar. När de gamla amalgamfyllningarna är borta saknas stora delar av de ursprungliga tandkronorna. Helkeramiska kronor gav den här patienten nya och hållbara kronor.
På den vänstra bilden ser du en krona med en metallkärna. Till höger är den utbytt mot en helkeramisk krona. Om man lägger ner extra arbete kan man få kronor snyggare. Att som här göra en framtand och få den att ”smälta in” med övriga tänder är en stor utmaning och ett precisionsarbete för tandteknikern som tillverkar kronan.
Det händer att tanden är så skadad och kort att den inte kan bära en krona. Vanligtvis kan tandläkaren då förlänga tanden med ett stift (pelare). Stiftet förankras inne i roten, vilket innebär att tanden måste vara rotfylld. På stiftet kan en krona fästas. Stift görs ofta i en guldlegering men också i titan, komposit eller kolfiber.
En skadad framtand får ett stift och en helkeramisk krona. Patienten har ingen värk och behandlingen är helt smärtfri.
En kort kindtand i vy från sidan. Pelaren (här i en guldlegering) sitter på plats och kronan är på väg att fästas.
Tre stora amalgamfyllningar i underkäken, utbytta mot kronor. En MK-krona (metallkeramisk) har en kärna i en guldlegering och porslin i flera lager utanpå.