Tandvårdsyrken
Tandläkare, tandsköterska, tandhygienist och tandtekniker. Alla jobbar de med tänder,
men vem gör egentligen vad?
Det är tandläkaren som leder behandlingar med assistans av en tandsköterska. Många
tandläkare samarbetar dessutom med en tandhygienist. Och när det ska skapas nya
tänder eller tandersättningar till patienter finns tandteknikern till hands. Hon
eller han jobbar på ett tandtekniskt laboratorium.
I tandläkarens nätverk finns också kollegor med andra specialiteter, samt sjukvården
i allmänhet.
Läs mer om specialister här.
 Tandläkaren
Det är tandläkaren som ansvarar för att bedöma vilken vård som behövs och vem som
är bäst lämpad att hjälpa patienten. Vissa behandlingar genomför han eller hon själv,
till exempel lagningar, rotfyllningar och operationer. I andra fall delegeras behandlingen
till tandsköterskan eller tandhygienisten. Dessutom finns en rad specialistkollegor
att konsultera och skicka vidare patienter till, om det skulle behövas.
Utbildning
Grundutbildningen till tandläkare omfattar fem års högskolestudier (200
poäng) och leder fram till tandläkarexamen med legitimation. Utbildningen inleds
med basvetenskapliga medicinska ämnen. Från och med fjärde terminen ligger fokus
på att undersöka, upptäcka och registrera sjukdomar – deras orsak och utveckling.
Senare halvan av utbildningen innefattar förebyggande vård och patientbehandling.
Den svenska tandläkarutbildningen räknas en av de bästa i världen. Svensk forskning
ligger dessutom i framkant.
För att ständigt vara uppdaterad och följa med i utvecklingen pågår utbildningen
till tandläkare långt efter examen, i form av efterutbildningar. Det är en trygghet
för dig som är patient.
Tandsköterskan
 Arbetet som tandsköterska varierar ganska mycket mellan olika arbetsplatser. Tandsköterskans
ansvar och uppgifter har på senare tid breddats.
Oftast har sköterskan mest kontakt med patienten under besöket. Hon möter i väntrummet,
förbereder inför, och assisterar under, tandläkarens behandling och bokar tid för
återbesök.
Ibland delegerar tandläkaren arbetsuppgifter som rör själva behandlingen till tandsköterskan,
till exempel ge lokalbedövning, ta röntgenbilder och göra fyllningar av olika slag.
Dessutom ansvarar hon för rengöring och sterilisering av instrument. Tandsköterskan
sköter ofta också mottagningens inköp och ekonomi.
Utbildning
Utbildningskraven för att få arbeta som tandsköterska har varierat. Just
nu pågår en diskussion om hur utbildningen ska se ut.
Förr stod tandsköterskan ofta ”bara” bredvid tandläkaren, men idag är hon en kvalificerad
medhjälpare som få tandläkare klarar sig utan. Många tandsköterskor har vidareutbildat
sig och är kvalificerade för att sköta röntgen, lägga bedövning och utföra vissa
typer av fyllningar.
Modern tandvård har medfört att samarbetet mellan tandläkare, tandhygienist och
tandsköterska fördjupats. Alla medverkar till att ge patienten ett mänskligt och
professionellt omhändertagande.
Tandhygienisten
Tandhygienistens arbete är en av de viktigaste delarna i den moderna och förebyggande omvårdnaden. Tandhygienisten ser helt enkelt till att patienterna inte behöver gå till tandläkaren så ofta.
Dels informerar hon eller han och ger råd om hur patienterna själva kan sköta sin munhälsa så att de får färre problem, dels rengör hon eller han tänderna från plack och tandsten. Det förhindrar uppkomsten av tandköttsinflammation och tandlossning.
Förutom att undersöka patientens tandstatus och ta röntgenbilder, gör tandhygienisten också till exempel saliv- och bakterietester och kostutredningar.
Patienterna kommer oftast på rekommendation av tandläkaren. Vissa tandhygienister är anställda på en praktik, andra har sina egna mottagningar.
Utbildning
Utbildningen omfattar två års högskolestudier (80 poäng) och leder fram till en tandhygienistexamen med legitimation. Många fortsätter därefter en påbyggnadsutbildning under ett år (40 poäng) som ser lite olika ut, beroende på var i landet man studerar.
I utbildningen ingår grundläggande biologiska och medicinska ämnen, samhälls- och beteendevetenskap samt munhälsovetenskap som är utbildningens huvudämne. Cirka 25 procent av utbildningen är patientbehandling.
Många tandhygienister har dessutom vidareutbildat sig och är kvalificerade för att sköta röntgen, lägga bedövning, utföra vissa typer av fyllningar och följa upp sjukdomsprocesser.
En tandhygienist tar dessutom bort tandsten och missfärgningar. Hon eller han putsar och polerar tänderna, samt bistår med information och kunnande om patientens mun.
Tandteknikern
Tandteknikerna skapar helt nya tänder och/eller tandersättningar åt patienter efter tandläkarens beställning. Från tandläkaren får han eller hon en modell och utifrån den byggs en ny tand eller ersättning av guld, annan metall, plast eller porslin.
Att vara tandtekniker påminner om att vara konstnär och skulptör. Det krävs att man har känsla för färg och form, gillar att arbeta med händerna och dessutom har en stor portion tålamod. Det är nämligen ett stort precisionsarbete!
 Till skillnad från övriga tandvårdsyrken har tandteknikerna ganska lite patientkontakt, även om det händer att patienterna besöker det tandtekniska laboratoriet. Arbetet kräver däremot specialkunskaper inom biologi och teknik. Att vara uppdaterad inom nya material och tekniker är viktigt.
Utbildning
Utbildningen omfattar tre års högskolestudier (120 poäng) och leder fram till en tandteknikerexamen med legitimation.
I utbildningen ingår grundläggande kunskap om tandläkarens arbete, samt mycket omfattande praktiska övningar i att skapa nya, naturtrogna och hållbara tandersättningar. Utbildningen innehåller även materiallära för att man ska kunna välja och behärska alla de material som idag finns tillgängliga.
|